Vikt och välmående
Hur många kalorier per dag? Så fungerar kroppens energibehov

Publicerad: 2025-12-10
Senast uppdaterad: 2025-12-10
Redaktör: Sara Karlsson
Granskad av: Catharina Claesson, legitimerad apotekare
Många av oss har nog ställt sig frågan om hur mycket man borde väga. Svaret är inte så enkelt som en siffra på vågen. Din hälsa handlar om så mycket mer än bara din vikt.
Vikten på vågen visar hur mycket din kropp väger men säger inget om vad vikten faktiskt består av. Vågen skiljer inte på exempelvis muskler, fett, vatten och ben. Muskler är till exempel tätare och tyngre än fett. Vikten kan också variera från dag till dag beroende på vätskenivåer i kroppen, mat i magen och hormoncykler.
Det är med andra ord helt normalt att vikten svänger några kilo över kort tid utan att det betyder att fettmängden i kroppen har förändrats.
När vi pratar om vikt i relation till hälsa handlar det ofta om fettmassa. Extra intressant är det att titta på vart fettet sitter på kroppen. Fett runt organen inuti magen, även kallat bukfettet, är mer ohälsosamt än det underhudsfett som lägger sig på exempelvis höfter och rumpa.
Bukfettet ökar risken för sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ-2 och högt blodtryck. Två personer som väger lika mycket kan helt enkelt ha olika hälsorisker beroende på hur deras fett är fördelat på kroppen.
Lästips! Lär dig mer om bukfett och bukfetma
Att tolka din vikt på ett meningsfullt sätt kräver att du sätter siffran i ett sammanhang. Där är längden en av de viktigaste delarna. Därför använder man ofta förhållandet mellan vikt och längd för att bedöma om en vuxen persons vikt ligger inom ett hälsosamt spann. Det måttet kallas för BMI.
Lästips! Lär dig mer om BMI
Ett annat mått som brukar användas när man tittar på eventuella hälsorisker är midjemåttet. Midjemåttet är ett bra komplement till BMI eftersom det ger en bättre bild över fettets fördelning på kroppen. Midjemåttet är ett enkelt sätt att uppskatta hur mycket fett som sitter runt just magen, där potentiellt farligt bukfett kan sitta.
Lästips! Lär dig mer om midjemått
BMI och midjemått ger bara en del av bilden. Kroppsbyggnad, muskler, benstomme, gener och ålder spelar också in. För en mer komplett bedömning behöver du också ta hänsyn till andra faktorer som:
Det är viktigt med regelbunden fysisk rörelse. En person med lätt övervikt som tränar och har en bra kondition kan ha bättre hälsa än en normalviktig person som inte rör sig så mycket.
Kroppen mår som bäst av en balanserad kost vilket också gynnar en hälsosam vikt. Det är viktigt att du får i dig allt din kropp behöver för att må bra.
Trots en normalvikt kan blodtryck, blodsocker och blodfetter ligga för högt. Det kallas ibland för metabola syndromet när flera sådana riskfaktorer förekommer samtidigt. Om du är osäker på hur du ligger till kan du boka en hälsokontroll via vården och be om att få kolla blodtryck, blodsocker och kolesterol.
Kronisk stress och dålig sömn kan också påverka kroppen negativt och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck, viktuppgång och försämrat immunförsvar.
Normalvikt brukar motsvara ett BMI mellan 18,5 och 24,9. Det är ett ganska brett intervall och betyder att det inte finns en exakt “idealvikt”. Det är snarare ett spann där kroppen brukar må bra.
En del kanske upplever att de mår bäst i den nedre delen av spannet och andra i den övre. Allt inom intervallet kan vara hälsosamt och även strax utanför kan vara okej för vissa personer. Det viktiga är hur du faktiskt mår och hur kroppen fungerar.
Kom ihåg! För barn och ungdomar gäller andra riktlinjer för vad som är normalvikt eftersom de växer. Där använder vården speciella tillväxtkurvor. Är du under 18 år och undrar om din vikt är hälsosam kan du prata med skolsköterskan eller barnavårdscentralen.
Vikten kan bli ett problem både när den är för låg eller för hög. Hälsan kan påverkas av båda men på olika sätt.
Undervikt motsvarar ett BMI under 18,5 hos vuxna. Det kan finnas flera orsaker till undervikt. Vissa är naturligt smala och mår bra ändå, då är inte undervikten ett problem. Har du däremot ofrivilligt gått ner mycket i vikt, känner dig svag eller ofta är sjuk, kan undervikten vara ohälsosam. Kroppen kanske inte få tillräckligt med näring och energi för att fungera normalt.
Övervikt blir främst en hälsorisk när det innebär en hög andel kroppsfett, särskilt om fettet lagras runt magen som bukfett. Ett BMI över 25 och uppåt kan indikera ökad risk för olika sjukdomar.
Kom ihåg! Vanliga läkemedel kan påverka din vikt. Vissa läkemedel har viktuppgång och viktnedgång som potentiella biverkningar. Märker du att vikten ökar eller minskar efter att du har börjat med en ny medicin kan du prata med din läkare.
För att säkerställa att våra texter är pålitliga och korrekta följer vi en tydlig redaktionell process. Här kan du läsa mer om hur redaktionen jobbar.
Hur många kalorier per dag? Så fungerar kroppens energibehov
Mat för att gå ner i vikt - så hittar du bra matvanor
Träning för viktnedgång - så kan rörelse påverka din vikt
Medicinsk viktnedgång - så fungerar viktminskningsmedicin
Gå ner i vikt - så lyckas du med en hälsosam viktnedgång
Mäta midjemåttet - så gör du och därför påverkar det din hälsa
Bukfetma - riskerna och hur du blir av med bukfett
Övervikt och obestias - orsaker, risker och behandling